i fablernas värld
Utställningen Living in Harmony With Nature på Göteborgs botaniska trädgård är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan forskaren Matteo Giusti och mig. Målet med projektet är att beskriva Matteos forskning genom konst.
"Från då när solen ännu kysste lejons ryggar - mjukt ömt mjukt - där de låg och vakade över skogarna - Från då när skogarnas ögon ännu såg med full skärpa oförstörda - och samlade in kunskap om hur allt hänger ihop - Från då när de som sökte trädens svalka - lyssnade till trädens sus och insöp deras kunskap - Från då när människorna ännu hade öron - känsliga för träds stumma visdom och katters andhämtning - Från då när allt andades i takt"
Kattflicka, Surpuppor och Hallonträd inköpta av Västra Götalandsregionen genom RiverCity Gallery 2023
I ett bollhav av plast, 2019, inköpt av Västra Götalandsregionen genom Lerverk
"När vi förvandlat jordens vatten till bollhav av plast - mina höns muterat sig för överlevnad - och Trump, Åkesson och alla andra demagoger till ledare sedan länge är döda - Vad kommer historien förtälja om det som skedde? - Om det alls finns någon som kan förtälja den - Vem kommer hållas ansvarig? - Kommer man säga att det var makthavarna? - Nej, jag tror inte det - Historien kommer säga att det var massorna - De som lyssnade och följde galna demagoger - De tysta - De som väntade på fler bevis - De som pekade på andra - De som avvaktade andras aktion - De som ignorerade signalerna - Vi - Det är vi - Vi kommer alla hållas ansvariga"
Vid dammen i skogen, 2020, Wärenstams
"Om jag tar på mig en mask - så att jag ser ut som du - Och om jag lär mig att tala - samma språk som du - Om jag iakttar dig och lär mig - att röra mig som du - Om jag blir som du - så mycket jag kan - Låter du mig leva då?"
Dikten är skriven i blyerts på podiet Iklädd människomask står på.
Det var en gång ett klot, 2019, inköpt av Västra Götalandsregionen genom Lerverk
"Människor har lagt ett lock över jorden. Det gör att djuren måste böja sina halsar tills de spricker. Sagan slutar först olyckligt men i sagor kan man göra något som inte kan göras i verkligheten: man kan backa och göra om. I omtaget blåser människorna bort locket och lagar djurens halsar med Karlssons klister. Sedan lever både djur och människor lyckliga i alla sina dagar, precis så som det ska vara i en saga. Och som det även borde vara i verkligheten."
"Åh, lilla knytt! - Jag önskar jag kunde ta dig i min famn och skydda dig mot min arts aningslösa ondska - Jag önskar jag kunde ge dig din familj tillbaka - den jag och min art tog ifrån dig - Jag önskar jag kunde göra helt - allt det min art förstört - Jag önskar jag kunde få dig att leva vidare - bland lavar och bräken som behöver dig - Men jag vet att det inte går - Det är för sent och jag kan inte backa tiden - inte vrida tillbaka klockan - Inte göra ogjort det min art gjort dig - Det finns ingen väg tillbaka - Du är den sista av ditt slag - Hur känns det att vara den sista av sitt slag? - Berätta för min art för snart är det vår tur att säga "Jag är den sista av mitt slag...""
"För att leva behöver vi träden - De är vårt hem - De ger oss maten - De ger oss skyddet - De ger oss skuggan när solen gassar - De är vår världs lungor - Tror alla utom Bolsonaro - Vem river ner sitt hem för att ge plats åt en åker eller en väg? - Vem bränner upp sin mat? - Vem förstör skyddet mot solens strålar? - Vem skär ut sina lungor för pengar? - Människor, vi ber er: Hugg inte ner Livets träd."
"Människa eller djur. Eller människa och djur. Mänsklig. Djurisk. Människan, den kanske mest djuriska varelsen genom tiderna. I Bohuslän finns flera tusen år gamla hällristningar med avbildningar av människor förklädda till fåglar. De har näbb och ibland även vingar. Man har många teorier kring varför. En av teorierna är att man iklädde sig masker. Djurmasker har använts av människor under alla tider, över hela världen. Vi iklädde oss genom dem roller som passade situationen, inte sällan i tillbedjan av olika djur."
"Det är en bild om manligt och kvinnligt. Och, för den som så vill, om det som anses starkt och det som ansetts svagt. Och, skulle man också kunna säga, om det som väger tungt och det som anses vara utan vikt. Det finns så mycket som vi trott inte har någon betydelse som visat sig visst ha det. Det här är också en bild om den som har pondus och makt och använder den. Och om den som inte gör det, inte p g a avsaknad av makt men p g a bristande insikt om sin makt eller kanske rent av ointresse av den. Man har talat om vem som har makten och vem som inte har det så många gånger att alla köpt budskapet. Men är det sant? Är det verkligt? Eller är det bara en bild som målas upp för oss, av oss?"
